81-06-28.
Vaknade och drog i god fart?
Nej, ändan protesterade.
Kämpade de 2 3km tråkiga backarna mot Kisa där jag bunkrade snarre.
Åkte mot Linköping med ont i arslet.
I Linköping eller snarare precis utanför köpte jag mer snarre och åt mackor.
Benen kom igång, och jag kom in i Norrköping med god fart.
Svängde efter stor eftertanke in på 55 mot Uppsala.
Åt korv utanför Norrköping i en backe alldeles ovanför vägen.
Stigningen efter Norrköping mot Katrineholm är ovanligt kraftigt och ett ont knä anskaffades.
Väl inkommen i Katrineholm ringde jag hem och snarrade.
Mot Flen gick det lätt, men när jag började leta efter tältplats stumnade benen till.
Från mitten på 55 regn vilket höll i över natten och sägs fortsätta och öka.
Hittade en duglig tältplats och slog läger.
- Att bunkra snarre låter kanske som ett uttryck från en pilsnerfilm och det är möjligt att det är ett arkaiskt uttryck under tidigt 80-tal. Det betyder att köpa smågodis.
- Jag alldeles säker på att dagboken förskönar saker och ting denna dag. Tältplatsen vid Flen var en katastrof eftersom jag är så envis. Att leta tältplats från cykelsadeln var inte så lätt, speciellt när jag börjar bli trött. Den ena platsen efter den andra passerades eftersom de ”inte dög” och ju längre jag håller på desto mer kräsen blir jag (det liknar processen när man är hungrig och ska leta restaurang i en storstad). Tillslut, när det börjar bli mörkt och jag var trött i både ben och huvud bestämde jag mig för att cykla typ 200 tramptag och sedan bara stanna och slå läger hur det än såg ut. Det blev precis på en plats där vägen sprängts igenom en låg bergsknalle (jag ser platsen än idag när vi passerar på 55:an). Där stannade jag och släpade upp cykeln över knallen, gick in i den sanka pinnskogen, slet upp tältet och lade mig i det utan att resa det. Jag bara kröp in i innertältet, drog över yttertältet och somnade.
- Sista dagen >
