System Error?

Posted on feb 11, 2010 in Digitala museer, Okategoriserade | 10 Comments

Uppdragsarkeologin, som regleras av Kulturmiljölagen (KML) och kulturmiljösektorn har tre problem som funnits så länge att de kan betraktas som systemfel:

  1. Det är svårt att få information om en arkeologisk undersökning ur en mängd olika aspekter – publikt, forskningsmässigt och antikvarisk/musealt. Det borde finnas en databas med information om undersökningarna som innehåller undersökningsrapporter och länkar till andra resurser på Internet.
  2. Digitala data från arkeologiska undersökningar lagras inte på något systematiskt sätt av systemet. Primärdata tas inte om hand och riskerar att förloras för evigt. Det borde finnas en lagringsplats för digitala arkeologiska primärdata, metadata om undersökta objekt, inmätningar, fotografier, dokument etc.
  3. Information om föremål som hittas vid arkeologiska undersökningar är svåra att införliva i museernas samlingar. Det borde skapas bättre möjligheter att strömlinjeforma accessionsprocessen och automatiskt lägga in information från arkeologernas system till museernas system.

1. Undersökningsregister. Ett ord som kan få den mest luttrade i sektorn att himla med ögonen och sucka. Det borde inte vara så svårt:  en sökbar webbplats med information om undersökningar och en karta med klickbara punkter som visar var undersökningen genomfördes. Målgrupper borde vara handläggare, forskare, uppdragsarkeologer och kulturmiljöarbetare och intresserad allmänhet. Tidigare fanns publikationen Arkeologi i Sverige som sammanfattade arkeologiska undersökningar årsvis. Det finns en slutanmälningsblankett – en blankett som lämnas in efter avslutad undersökning och innehåller ett urval av mer eller mindre meningsfull information om grävningen. 2010 borde inte det vara ett problem att göra om detta till en Internet-baserad informationsmängd med ifyllningsformulär och sånt.

Sedan början på 1990-talet har vi grovt vetat hur det borde fungera. Frågan har hela tiden varit vem som ska ansvara för undersökningsdatabasen. Frågan har (åtminstone mentalt) bollats fram och åter mellan olika parter under tjugo år. Är det Länsstyrelsens ansvar? Riksantikvarieämbetets (RAÄ)? Museernas? Många, inklusive undertecknad, har nog sett frågan som RAÄ:s och att undersökningsinformationen ligger nära fornlämningsinformationen i FMIS. Det har tidigare troligen fastnat på höga ambitionsnivåer. Undersökningsregistret skulle innehålla allt: undersökta volymer, kostnader, underlag för statistik, geografiskt definierade extensiva undersökningsområden (som häver KML-servitut efter undersökning), geografiskt definierade intensivt undersökta områden (schakt), fakta, tolkningar mm. Mitt råd, sänk ambitionsnivån; Sätt enkel grundinformation i fokus, bygg på med mer data om det finns tillgängligt. Låt allmäninformation gå före handläggningskrav. Nörddata finns det plats för ändå. Använd Internet! Bygg upp historik över äldre undersökningar i en community tillsammans med forskarna. Länka in grävbloggar och skapa en mashup av befintlig information.

2. Arkivering av digitala undersökningsdata. Här är det bara att erkänna att det är katastrof. KML-processen innehåller ingen systematisk lagring eller arkivering av digital undersökningsinformation. De mångmiljonbelopp som varje år läggs ner på att noggrant mäta in, beskriva och dokumentera arkeologiska undersökningar resulterar i några planer och tabeller i rapporter och kanske några illustrationer i böcker. Rapporten, en sorts presentation av undersökningen, tar KML-systemet rigoröst hand om i A- och B-exemplar och arkiven står på tå och hanterar detta eftersom det är en bok som går att begripa. Primärdata – inmätningar (dvs en tredimensionell digital dokumentation av det som förstörts i samband med undersökningen) – sparas och förvaltas idag inte systematiskt av arkiv som ATA. Data lagras välvilligt av undersökaren (om vi har tur). Massor med data från 1990-talets digitala pionjärtid har för evigt försvunnit. Man kan då fråga sig varför arkeologin lägger ner så enormt mycket arbete och pengar på att strukturera information för framtiden om ingen tar hand om den.

Det borde inte heller vara så svårt problem att lösa. Informationen från de flesta undersökningar är välordnad och då går det ganska enkelt att generalisera information även om den kommer från olika system. Gick det att hjälpligt homogenisera kulturarvsinformation från olika minnesinstitutioner i K-samsök, så är det enklare att hantera grävdata. Jag tror att bristen på systematisk lagring och svårigheter att komma åt undersökningsinformation, effektivt hindrar forskningen att använda den nyaste och bästa informationen.

3. Accession av uppdragsarkeologiskt material. Varför är det så svårt för museerna att hantera uppdragsarkeologiskt material? Fynd från arkeologiska undersökningar borde vara det museimaterial som står för den största tillväxten av museiföremål i Sverige på ett antal centrala museer som SHMM, LUHM och flera länsmuseer. Hur mycket av detta material finns i museernas databaser idag? Hur många av de miljontals föremålsposter som grävts upp och dokumenterats sedan 1960-talet finns digitalt registrerade och tillgängliga för allmänhet och forskning idag? Jag gissar att det inte är så många. Jag gissar att många museer (dock ej Historiska museet) har satsat på annat material när det prioriterade insatser inom SESAM-projektet, Kulturarvs-IT och Accessprojektet. Varför det? Är materialet ointressant för en bred publik? Kanske är det så till viss del. Bränd lera och spikfragment är kanske inte så sexigt. Är det komplicerat? Ja, arkeologisk information är ofta mer komplex än annat kulturhistoriskt material. Metadata om föremål innehåller ofta många relationer och kopplingar till olika undersökningssammanhang (även om kulturhistoriska föremål ofta har en mer komplex dokumentation av förvärvs- och brukningshistoria).

Ur ett tekniskt perspektiv borde det snarare vara tvärt om – metadata om arkeologiska föremålen är ofta digital redan direkt efter undersökningen och materialet kan därför (åtminstone sedan mitten av 1990-talet) ofta ses som digitaliserat innan det når museet. Informationen är ofta välstrukturerad och uppdragsarkeologin använder ganska avancerade system för att administrera och strukturera sin grävinformation (som t ex. Intrasis). Ofta är de betydligt mer avancerade än museisystemen. Problemen är att det saknas standarder för hur informationen ska vara strukturerad, vilka data som ska lämnas in, hur data ska lämnas in praktiskt, filformat, media, märkning etc.

I kommande inlägg ska jag presentera ett antal förslag hur problemen kan lösas eller åtminstone göra saker och ting mycket bättre.

10 Comments

  1. Rolf Källman
    11 februari, 2010

    Ulf tar upp viktiga frågor som har stötts och blötts i många år. Behovet av t.ex. ett undersökningsregister är väl känt, men precis som det står i bloggtexten är det många intressenter i den frågan. Därför är det långt ifrån självklart att Riksantikvarieämbetet ensamt ska ta ansvaret (och kostnaderna) för att bygga upp och förvalta ett undersökningsregister. Vi är gärna med och driver frågan i samverkan med övriga intressenter, och med de nya perspektiv på informationsförsörjning som K-samsök ger vore det spännande att ta en förnyad diskussion utifrån bl a de infallsvinklar som Ulf spelar in…

    Reply
  2. sveren
    12 februari, 2010

    Det Ulf tar upp är mycket angelägena frågor och för att vi ska få ordentlig fart på forskning och kunskapsuppbyggnad krävs en gemensam insats mellan de institutioner som Ulf nämner. Hur gör vi för att komma vidare? Väntar med spänning på nästa inlägg…

    Reply
  3. Barbro Björnemalm
    13 februari, 2010

    Det är tyvärr svårt eller trögt att digitalisera arkeologiskt material. Det känns många gånger som om etnologer och arkeologer, trots att vi är anställda på samma museum, jobbar i olika verkligheter. Trots svårigheterna så har vi på min arbetsplats lyckats ta hand om och digitalisera alla våra arkeologiska fynd, från de äldsta som förvarats i trälårar, plastkassar och liknande till cirka 600 000 fynd från E4-undersökningarna i Uppland – tack vare ett mycket lyckat Accessprojekt!

    Reply
  4. Håkan Thorén
    15 februari, 2010

    Det här är helt klart viktiga frågor. Som medskyldig till den tekniska utvecklingen på dokumentationssidan finns det helt klart en känsla av otillfredsställelse när man funderar kring dem. Precis som Ulf skriver borde det inte vara så svårt att få till en lösning och kanske är tiden inne nu. Sverige torde visserligen vara det land i världen som har mest digital arkeologisk undersökningsdata att ta vara på, men som Ulf säger, den är välstrukturerad.

    Ett försök till att ta fram en enkel publicering av digitala undersökningsdata på Internet gjordes vid UV för flera år sedan men den stupade redan när den skulle förankras inom och utanför organisationen. Kanske tiden nu är mer mogen att sparka igång. Problemet är väl att hitta pengar, rätt spelare och plan att spela på. Kanske man skall ta och kika på vad britterna håller på med på ADS i York?

    Reply
  5. Ulf Bodin
    15 februari, 2010

    Tack för kommentarer! Jag ber att få återkomma kring diskussionen om ansvarsfördelning och resursbehov längre fram.

    @Barbro: Denna information är jättespännande! Jag skulle vilja veta mer om hur ni arbetat, resultat och reflexioner kring detta. Har du lust att gästblogga om ert arbete? Hur stora delar av resultaten finns tillgängliga via Digitalt museum redan nu?

    @Håkan: Självklart måste vi snegla på vad andra har gjort när det gäller undersökningsregister och kanske framförallt när det gäller en gemensam lagring av undersökningsinformation. Jag får intrycket av att det finns en mängd projekt som fått pengar till att bygga ”projektsiter” som öppnar upp för åtkomst mot forskare. Men ingen verkar ha slagit igenom och fått riktigt fotfäste och de flesta försöken verkar vara en aning pre web 2.0 i sitt tonläge och gränssnitt.

    Reply
  6. Barbro Björnemalm
    2 mars, 2010

    Så här jobbar vi på Upplandsmuseet med arkeologiska fynd…
    Detta gäller fynd som tas tillvara i samband med moderna undersökningar, varav den större mängden kommer från undersökningarna inför bygget av den nya E4-sträckningen mellan Uppsala och Mehedeby.
    Alla tre aktörer som varit aktuella hittills har arbetat med Intrasis. Tyvärr kan vi inte överföra information direkt från Intrasis till vår databas. (Jag skulle inte ha något emot ett samarbete!) Därför går vi omvägen via ett Excel-dokument där fynden och viss information/vissa fält läggs in. Med hjälp av ett script läggs fyndposterna i Excel-dokumentet in i vår databas. En post för varje fynd(-post) skapas. Precis som för SHM är streckkodshanteringen en förutsättning för rationell hantering av fynden. Varje fyndask och benpåse osv märks med streckkodsetiketter. Placeringarna i magasinet registreras med hjälp av streckkodsläsare och tankas över till databasen via en dockningsstation. Till varje post fogas information om utgrävningsplats, aktör, projektledare, tid för undersökningen, accessionsdatum, material, vikt, sakord, ämnesord, klassifikation, en kortfattad publik information om undersökningens resultat, litteraturreferenser, fyndnummer, projektnummer osv. I vår Byggnads/Kulturmiljö-modul registreras hela undersökningen i publikvänlig form och till den posten länkas rapporten som pdf. De bilder som tas i samband med undersökningen registreras som digitala original och länkas till posten i byggnadsmodulen.
    För närvarande är 185 481 objekt (16180 poster) av 703 502 (65362 poster) publicerade på DigitaltMuseum. Vissa poster är också publicerade i Kringla. Jag ser fram emot att söka i Kringla och med hjälp av SHM:s omfattande material och vårt i en sökning få en någorlunda heltäckande bild vad gäller arkeologiska fynd från Uppland!

    Reply
  7. Nya informationsflöden för arkeologiska undersökningar? at Digitala museer
    14 maj, 2010

    […] ett tidigare inlägg förde jag fram några problem som finns i uppdragsarkeologins antikvariska minne och som hindrar […]

    Reply
  8. Grävlagret at Digitala museer
    22 september, 2010

    […] det finns ett stort problem som jag berört i ett tidigare inlägg. Ingen institution eller antikvariskt system tar hand om den digitala primärinformationen – […]

    Reply
  9. CAA-SE om arkeologiska data at Digitala museer
    2 februari, 2011

    […] om och användas. Jag har i några tidigare blogginlägg fört fram att det behövs en ny och modern teknisk infrastruktur för fältarkeologin som inbegriper ett översiktligt undersökningsregister och ett gemensamt […]

    Reply
  10. ulfbodin.se » Grävlagret
    20 november, 2013

    […] av visionära förslag kring förbättringar av det uppdragsarkeologiska systemet. Läs del 1: System Error? och del 2: Nya informationsflöden för arkeologiska […]

    Reply

Leave a Reply to Håkan Thorén

Cancel Reply

Follow

Get every new post on this blog delivered to your Inbox.

Join other followers: