Djupdykning i rieslingträsket

Posted on jan 15, 2017 in Wine | One Comment

De senaste två-tre åren har jag gradvis ökat intresset för vin igen efter en period där intresset varit lite lägre. Jag har börjat fylla ut några vita fläckar på vinkartan: Etna Rosso/Bianco, Mallorca och Nya Zeeländsk Chardonnay är helt nya och ofta positiva bekantskaper. Men framförallt har jag de senaste åren fokuserat och fördjupat kunskapen om mina favoritdruvor: riesling, sauvignon blanc och till viss del chardonnay. Det är olika sorters djupdykningar. De två sistnämnda har inneburit att jag provat mer Sancerre och jänkar-chardonnay än tidigare. Men för min allra äldsta kärlek, riesling, så har jag gjort en mer eller mindre systematiskt djupdykning.

Maximin Grünhaus (Ruwer), augusti 1984
Läget Abstberg i centrum av bilden.

Riesling har varit med mig sedan början av 80-talet. Det var min första vinupplevelse som tonåring (årgångarna -75 och -76 fick mig fast). Det första vinet som jag köpte på bolaget var en Rheingau riesling och sedan har det fortsatt i samma riktning fram till nutid. Jag besökte Pfalz, Mosel-Saar-Ruwer och Rheingau -84 och etablerade redan då mina favoriter ledsagad av Johan Liljenbergs Vinkunskap och Hugh Johnsons kartor i Vinatlas. Dessa har följt med mig sedan dess: Saar och Ruwer med sin friska, rena och mineraliga riesling – ”Det kändes som att få en liten sprattlande fisk i munnen.” (Liljenberg, Vinkunskap) och Pfalz, framförallt byarna kring Forst, med sina koncentrerade och kraftigare, fylligare aromer.

Vågen av torr tysk riesling har tagit mig med storm. Jag hade tyvärr missad den helt under 00-talet, men det är nu åtgärdat. Pinsamt sent. Jag var helt fast i restsötmans träsk – torr riesling tog jag från Alsace. När syran i en riesling möter druvsötman uppstår total magi och en schysst spätlese är fortfarande jordens godaste dryck. De, för mig nya, torra vinerna tar fram frukt, terroir och mineraler på ett helt annat sätt. De blir till flytande jord och sten. Och de är mycket lättare att kombinera med mat. De funkar till nästan allt. Jag är helt förförd, även om jag fortfarande trevar mig fram mellan stilar, odlare och byar. Mina gamla hjältar är till stora delar kvar och några nya har tillkommit. Pfalz har blivit större till ytan för mig (ni måste kolla in Philipp Kuhn!), Rheinhessen är nu bättre placerat på vinkartan och Nahe finns nu med på ett hörn. Men mitt huvudfokus under 2016 har varit att friska upp mig på Pfalz och börja ”förstå” torr riesling från kärnregionen kring Ruppertsberg, Deidesheim, Forst och Wachenheim och deras grannbyar. Hur står det till med de tre B:na: von Buhl, Bassermann-Jordan och Bürklin-Wolf? von Winning kände jag inte igen. Vad är det för nytt påfund? Är det nått att ha?

Med start under 2016 har jag därmed fokuserat en hel del på torr tysk riesling i allmänhet distriktet Pfalz i synnerhet. Nörderi på riktigt. Jag har ganska systematiskt försökt läsa på och skapa mig en överblick över odlare och vinmakare, vingårdar, årgångar och klassifikationssystem som tillkommit efter 1971 års vinlagar. Det finns massor med bra resurser på nätet att drunkna i: Cellartracker, Wine-Searcher, Vivino och några andra är väl självklara för alla. Jag har även kikat en hel del på riesling.de,  www.weinlagen-info.de (älskar kartor) och t ex The Fine Wine Review. Jag saknar mycket att det för Pfalz inte finns en lika bra översikt över provade viner (åtminstone som jag hittat) som för Mosel som med moselfinewines.com som ger en helt underbar överblick över marknaden. Men man kan pussla ihop information på egen hand och få en ganska bra kläm på helheten ändå för att hitta bra viner att prova.

Im Grossen Garten

Det finns inte så mycket mogen drickfärdig riesling att köpa på bolaget, men årgångarna 2012 och -13 har varit tillgängliga på bolaget och börjar öppna upp nu, -14 finns det fortfarande visst utbud från som ersätts av den goda årgången –15 just nu på bolaget. Kolla beställningssortimentet! De första vinerna från -16  börjar att dyka upp och i september/oktober får vi läsa hur alla Großes Gewächs från 2016 blev.

Jag stirrar mig inte helt blind på de där poängbedömningarna när jag väljer vin, även om det är förföriskt enkelt och ett säljanpassat system. Det är tyvärr ett system där nästan alla viner ligger i skalan 85-95 av 100 och 90 p är en magisk vattendelare mellan standard och elit. Jag provar själv istället! Systembolaget erbjuder fantastiska beställningsmöjligheter för att bara köpa en flaska eller två för direkt provning. Finns inte vinerna på bolaget så kan man beställa på webbshopar, t ex i Danmark (prova atomwine.dk). Det som inte motsvarar förväntningarna glömmer jag snabbt utan mycket ånger. Det som är bra köper jag mer av om det finns pengar. Det är en ganska kostsam taktik, men det är alltid lärorikt att prova ett vin, även om vinet är lite trist. Det ger erfarenhet. Dessutom ska man inte glömma att man bara lever en gång och att pengar är runda och till för att rulla. Och en dålig tysk riesling är ofta bättre än något annat urvattnat survin.

Jag gillar att smaka viner på ”uppstuds”; När de är friska, livliga och lite spretiga i sin smak innan allt sätter sig till en samlad aromhorisont.

Riesling måste emellertid få chansen att öppna upp och blomma ut och det tar ofta några år i flaska. Före det är det egentligen barnarov att öppna buteljerna. De lägre kvaliteterna Gutswien och Ortswein är ofta lättillgängliga tidigt (direkt) och de är ofta alldeles ljuvliga, bra och prisvärda. De högre kvaliteterna Erste Lage och Große Lage kräver mer lagring och kan nästan vara en besvikelse om flaskorna öppnas för tidigt, speciellt när de kostar en bra slant att köpa och inte riktigt levererar än.

Du kan ”tvinga” ett vin att öppna upp sig i förtid genom att lufta en ung riesling ordentligt. Dekantera! Ett vin som är ganska trist direkt när man öppnar det, kan dagen efter en natt med syrekontakt i kylskåpet, vara något helt annat och mycket bättre. Spara hälften av vinet om du har självkontroll nog! Läs mer om experiment med luftning av ungt vin i Pechstein-experimentet. Du kan hålla på att snutta många dagar på en flaska. Hemskt trevligt!

Genom att dricka vinet något varmare än kylskåpskallt, vid 11-14 grader, får du också ut mer aromer ur ett ungt vin. Detta gäller speciellt högre kvaliteter som är lite stramare och där de outvecklade aromerna kan ”försvinna i kylan”.

Pfalz

Några mer eller mindre aktuella och åtkomliga viner från Pfalz som jag har provat det senaste halvåret eller så med länkar till mina omdömen på vivino.com och tillgänglighet på bolaget just nu. Listan uppdateras fortlöpande:

Rheinhessen

Provningsanteckningar

Ett urval av viner med korta provningsanteckningar finns även under sidan Projekt Riesling

1 Comment

  1. ulfbodin.se » Bra vardagsriesling
    13 maj, 2017

    […] och det är gott att dricka ett glas vitt vin både till mat och till prat. Under min djupdykning i rieslingträsket det senaste året har jag konfronterats med några riktigt bra flaskor tysk riesling från Pfalz i […]

    Reply

Leave a Reply

Follow

Get every new post on this blog delivered to your Inbox.

Join other followers: