Pechstein-experimentet

Posted on aug 5, 2016 in Wine | 3 Comments

Metod

En flaska omoget vitt vin dricks under fyra dagar. En fjärdedel, ca 18 cl, dricks per dag. Flaskan förvaras vid 4 grader under natten mellan provningarna och tempereras vid 11,8 grader under dagen före servering. Luften får vara kvar i flaskan under förvaringen och den försluts enbart med korken. Temperatur vid servering är ca 13-14 grader. Ingen dekantering.

pechstein2Vin

2014 Forster Pechstein Riesling Trocken Grosses Gewächs, Reichsrat von Buhl, inköpt för 349 spänn på systembolaget PK-huset, Norrlandsgatan 3.

Frågeställningar

  • Blir flaskan bättre av att vara öppen och luftas/dekanteras innan konsumtion?
  • Upplevs vinet som mer tillgänglig efter luftning fast det är helt omoget?
  • Kan man simulera mognad genom luftning/dekantering?
  • Hur mycket luft behöver vinet?

Provning dag 1 – 2016-08-02

  • Ljus gul färg
  • Till en början ganska anonym doft med en sorts ”grön” bladig tom – kanske krusbär – och viss rökighet. Doften ökar något efter en tid i glaset.
  • Frisk medelfyllig smak, ganska hård kartig syra med en påtaglig frukt och mineralitet gränsande till metallisk ton. Knastertorrt. Bra koncentration. Mycket lime/citron (-skal) och kanske lite persika i frukten. Avslutningen är eldig och med en tydlig beska och kärvhet. Inte så kryddigt och inget eller väldigt lite petroleum. Lång eftersmak med tydligt, en aning trist, bittert avslut.
  • Helt omoget. Ej prisvärt idag – ångrar möjlighet att jag köpte några stycken pavor. Kanske 87/100?
  • Blint hade jag med min ganska begränsade erfarenhet av trocken gått på en Alsace – kanske en Trimbach C F E eller så, men Pechstein är kanske lite mer påtagligt fruktigt och mindre ”flintigt” än dessa.

Provning dag 2 – 2016-08-03

  • Oförändrad färg
  • Doften större och mer homogen. Mer kryddiga toner och tydliga frukt. Tydlig rökighet.
  • Smaken är mer enhetlig och det känns fylligare och lite fetare. Mer lime och mineraler i smaken, men syran  är markerad och fortfarande dominerande (frun hade inte gillat det). Citronskal, bitterhet och metaller finns kvar men är mer avlägsna.
  • Jag vet inte om jag lurar mig själv, men det känns som ett större och bättre vin. Kanske 89/100?

Provning dag 3 – 2016-08-04

  • Oförändrad färg
  • Doften är nu ganska stor och homogen. Rökigheten är borta (?).
  • Det har hänt mycket med smaken! De spretiga syrorna är tämjda och frukten är nedtonad och mer homogent lime-ig. Eldigt, kanske lite väl mycket. Kärvhet/bitterheten är nästa helt borta. Det känns som ett mer moget, men samtidigt ”mindre” vin än under dag 2. Det är emellertid gott, men hur Parker kan dra iväg 95 p på detta vin förstår jag inte riktigt. Max 89-90/100 i min bok just nu.

Provning dag 4 – 2016-08-05

  • Är inte färgen en nyans mörkare/mer djup?
  • Doften är nu rund och homogen. Fortfarande är det inte en enorm doft men visst är mineralerna – blöta solvarma stenar – där.
  • Det har inte hänt något dramatiskt med smaken. sedan dag 3 Den fortsätter utvecklas i samma riktning och är nu ganska mjuk och rund och det finns mer mognad med en avslutande lite frisk kärvhet och alkoholen märks på ett kanske lite för tydligt sätt. Det smakar en aning som när en champagne tappat bubblorna. Det finns nästan en brödig ton bredvid friskheten. Det är gott, men kanske inte en favorit just nu. Jag landar på ett betyg: 90/100 (eller **** (4) av ***** (5) på Vivino). Det är väl inte värt priset idag.

Slutsatser

  • Det händer mycket med vinet när det får mycket luft. Jag hade räknat med förändring, men inte så mycket som var fallet. Jag är förvånad. Jag har generellt sett varit skeptisk mot luftning och har tidigare bara dekanterat vin vid behov (fällning) eller om vinet är riktigt gammalt och behöver ”komma ur källaren”.
  • Ett ”tokluftat” vin – i mitt fall dag 3 och 4 – gör det egentligen inte så mycket bättre enligt min smak. Det tappar en del pigghet och nyanser och bli lite tristare. Tycker fortfarande att viner ska drickas på ”uppstuds”.
  • Detta är inte de sista experimentet med lång-luftning. Förutom kunskaps- och erfarenhetsvinsten är det faktiskt inte så dumt att få ett gott glas vin på kvällen efter jobbet i vetenskapens namn.

Noteringar för framtiden

  • Dekantera flera timmar i förväg om du inte orkar vänta in mognad.
  • Servera inte för kallt (t ex 8-10 grader eller än värre kylskåpskallt 4-6 grader). Pechstein är nästan godare vid 15 grader än 13 grader. Högra temperaturer gör Pechstein rundare och mer generöst.
  • Detta är ett matvin! Det svarar bra mot mat!
  • Det är nog enklare att uppskatta en Trocken GG från Pfalz om du inte gillar restsötma i viner. Jag gillar restsötman och jag kan inte låta bli att tänka på hur bra Pechstein smakat som en traditionell spätlese – hur frukten och sötman hade fått vinet att brisera i munnen som en behaglig klusterbomb.
  • Jag har ett par flaskor till som får ligga till sig ett par år innan de öppnas. Målbilden är 2018-19.

3 Comments

  1. ulfbodin.se » Djupdykning i rieslingträsket
    15 januari, 2017

    […] hälften av vinet om du har självkontroll nog! Läs mer om experiment med luftning av ungt vin i Pechstein-experimentet. Du kan hålla på att snutta många dagar på en flaska. Hemskt […]

    Reply
  2. Nils Bodin
    17 januari, 2017

    Lustigt försök som jag/vi aldrig skulle kunna göra!

    Reply
  3. Ulf
    17 januari, 2017

    Tack och lov så är arvet inte så starkt när det gäller självkontroll. Men, håller med, det är svårt att spara på en pava om man är två på en flaska.

    Reply

Leave a Reply

Follow

Get every new post on this blog delivered to your Inbox.

Join other followers: